Medarbetarsamtal

Idag har jag haft medarbetarsamtal och diskuterat hur det går på jobbet.
Min chef har förtroende för mig och hade egentligen inga synpunkter på det jag gör, utan ville att jag skulle fortsätta på samma sätt.

Jag har valt att göra de svåra ärendena. Det innebär att jag gör färre än de andra, men samtidigt får de som inte törs göra de svåra, fortsätta lära sig i lite lugnare tempo.
De tar ansvar för mängden och jag för de som kräver mer.

Vi ska föra statistik på hur många ärenden vi gör enligt olika kriterier och det är oerhört stressande för de flesta, men jag har äntligen kommit till någon slags acceptans att jag gör det jag hinner och det jag inte hinner kan jag inte göra så mycket åt.

Det är skönt att känna så eftersom jag alltid har högre prestationskrav på mig själv än omgivningen. Jag försöker alltid pressa fram lite mer, men nu är det ingen mening. Ärendena tar tid, eftersom de är så omfattande och det går aldrig i förväg säga om de tar 20 min eller 2 dagar.

Jag kanske äntligen har lärt mig att slappna av.